Måltiden och krånglande mage

Måltiden och krånglande mage 

Symptomen skiljer sig mellan individer och val av nutritionsbehandling beror främst på patientens nuvarande besvär. IBS-liknande magbesvär kan uppstå på grund av allergi, överkänsligheter, intoleranser som gluten och laktos, läkemedel, antibiotikaexponering, bakterie- eller virusinfektioner eller andra bakomliggande sjukdomar (1). 
IBS-symptom som tros ha uppkommit kort efter tarminfektion, tyder på att tarmfloran och låggradig inflammation kan ha en stor roll vid de magbesvären (2). 

Hos patienter med IBS-relaterade besvär kan kosten bli mycket restriktiv. Vanliga konsekvenser är protein- och näringsbrist som leder till att tarmslemhinnan och motiliteten påverkas negativt. Detta i sin tur kan leda till minskad produktion av matsmältningsenzymer som kan öka risken för bakteriell överväxt som i sin tur leder till förvärrade besvär (3). Matsmältningsenzymer har visat sig reducera vanliga IBS-besvär som gasbildning, förstoppning och diarré och kan därför användas som komplement till nutritionsbehandling (4)(5)(6). 

Nutritionsbehandling som första insats

Målet med nutritionsbehandlingen är att leva ett normalt liv utan specifika restriktioner och hitta ett hälsosamt kostmönster som fungerar långsiktigt och som möter näringsrekommendationerna. Behandling innefattar både utbildning och stöd till patienten för att förstå hur och varför en del råvaror triggar symptom. Generella principer för att minska besvär är en regelbunden måltidsordning med mindre portioner och eliminering av vanliga triggers som alkohol, koffein, fet och stark mat (7).

Om de generella kostråden inte lättar på besvären, kan mer avancerade kosthållningar rekommenderas i kombination med supplementering. Starkast vetenskaplig evidens finns för FODMAP där fokus ligger på att undvika kortkedjiga kolhydrater som lätt fermenteras och leder till ökad gasbildning (8), men det är inte det enda. Förbättringar av symptomen har även setts vid en Medelhavskost, en generellt högkvalitativ kost rik på fibrer och antiinflammatoriska ämnen från naturliga råvaror. Detta är den kosten jag rekommenderar.

Extra näring för tarmfloran 

Återigen understryker vi tarmen och tarmflorans viktiga roll för en normal mag- och tarmfunktion, och det finns vissa supplement som verkar extra bra på tarmen. Förutom probiotika som har visat sig vara ett effektivt komplement (2)(8), har även glutamin, kortkedjiga fettsyror (Short Chain Fatty Acids; SCFA) som acetat, propionat och butyrat lett till minskade symptom. SCFA produceras av specifika bakterier i tarmen och gynnas av fiberrik kost (10)(9). 

Gör generella kostråd till dina egna

Triggers och toleransen för råvaror skiljer sig mellan individer. Därför kan kostdagbok vara ett viktigt verktyg för att kartlägga just dina matvanor (3). Om undernäring, näringsbrister eller viktnedgång föreligger samtidigt som magbesvären är det viktigt att göra vidare utredning för att utesluta andra bakomliggande tarmsjukdomar som Crohn's eller Ulcerös colit.

Känner du igen dig?

Du ska inte behöva må dåligt. Jag hjälper dig gärna. Sök hjälp för att få bukt på dina besvär idag. Boka en konsultation.

Referenser

1.​Allergi och överkänslighet [Internet]. [cited 2023 Feb 17]. Available from: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/sjukdomar-allergier-och-halsa/allergi-och-overkanslighet

2.​Cabré E. Clinical Nutrition University: Nutrition in the prevention and management of irritable bowel syndrome, constipation and diverticulosis. European e-Journal of Clinical Nutrition and Metabolism. 2011 Apr 1;6(2):e85–95. 

3.​Nutrition and Gastrointestinal Disease [Internet]. [cited 2023 Feb 17]. Available from: https://www.tandfonline.com/doi/epdf/10.3109/00365529609094750?needAccess=true

4.​Pavan R, Jain S, Shraddha, Kumar A. Properties and Therapeutic Application of Bromelain: A Review. Biotechnol Res Int. 2012;2012:976203. 

5.​Muss C, Mosgoeller W, Endler T. Papaya preparation (Caricol®) in digestive disorders. Neuro Endocrinol Lett. 2013;34(1):38–46. 

6.​Money ME, Walkowiak J, Virgilio C, Talley NJ. Pilot study: a randomised, double blind, placebo controlled trial of pancrealipase for the treatment of postprandial irritable bowel syndrome-diarrhoea. Frontline Gastroenterol. 2011 Jan;2(1):48–56. 

7.​Cozma-Petruţ A, Loghin F, Miere D, Dumitraşcu DL. Diet in irritable bowel syndrome: What to recommend, not what to forbid to patients! World J Gastroenterol. 2017 Jun 7;23(21):3771–83. 

8.​McKenzie YA, Alder A, Anderson W, Wills A, Goddard L, Gulia P, et al. British Dietetic Association evidence-based guidelines for the dietary management of irritable bowel syndrome in adults. J Hum Nutr Diet. 2012 Jun;25(3):260–74. 

9.​Cruzat V, Macedo Rogero M, Noel Keane K, Curi R, Newsholme P. Glutamine: Metabolism and Immune Function, Supplementation and Clinical Translation. Nutrients. 2018 Oct 23;10(11):1564. 

10.​Butyrate - an overview | ScienceDirect Topics [Internet]. [cited 2023 Feb 21]. Available from: https://www.sciencedirect.com/topics/pharmacology-toxicology-and-pharmaceutical-science/butyrate